Behandling av epilepsi
Flertalet personer med epilepsi blir anfallsfria med medicin. Ofta räcker det med en enda typ av läkemedel. Karbamazepin (Tegretol®), fenytoin (Fenantoin®), valproat (Absenor®,) fenobarbital (Fenemal®), primidon (Mysoline®) och klonazepam (Iktorivil®) är antiepileptiska läkemedel som är verksamma både mot partiella anfall och mot grand mal anfall.
Karbamazepin är det läkemedel man väljer i första hand. Det har effekt genom att det hämmar hyperaktiva nervceller i hjärnan. Vissa patienter som inte blir anfallsfria med karbamazepin kan istället bli det med fenytoin som är andrahandsvalet. Fenytoin har dock vissa nackdelar som karbamazepin saknar. Det är större risk för överdosering med fenytoin eftersom en liten ökning av dosen kan leda till att mängden läkemedel i blodet ökar väldigt mycket. Detta gäller inte för karbamazepin. Båda läkemedlen har liknande biverkningar, men fenytoin kan dessutom påverka minnet.
Valproat verkar genom flera olika mekanismer där detaljerna är okända. Bland annat förstärks effekten av signalämnet GABA som hämmar hyperaktiva celler. Valproat har få biverkningar och är därför värdefullt vid behandling av epilepsi hos barn och ungdomar.
Klonazepam kan användas vid svårbehandlad epilepsi. Ett antal patienter utvecklar tolerans mot läkemedlet, vilket betyder att effekten minskar efter en tids användning. Biverkningar i form av trötthet och beteendeavvikelser kan också vara ett problem.
Vigabatrin (Sabrilex®), lamotrigin (Lamictal®), gabapentin (Neurontin®) och topiramat (Topimax®) är läkemedel som har blivit godkända under de senaste åren. Hur bra effekt dessa läkemedel har vet man ännu inte. Det finns inga studier som visat att de nya läkemedlen är bättre än de äldre. Man vet inte heller mycket om eventuella långtidsbiverkningar och inget av de nya medlen används som förstahandsmedel.
Samtliga läkemedel ovan har negativa biverkningar som blir allvarliga vid överdosering. Vissa andra läkemedel kan inte tas tillsammans med antiepileptisk medicin och det är vanligt att p-piller får sämre effekt. Vid graviditet är risken för missbildning hos fostret något ökad om man samtidigt behandlas med läkemedel mot epilepsi.
Neurokirurgisk behandling kan vara ett effektivt alternativ om läkemedel inte har tillräcklig effekt. Bäst resultat får man ifall man opererar inom 3-4 år efter första anfallet. Det finns vissa krav för att operation ska vara möjlig. Det epileptiska anfallet måste utgå från ett begränsat område i hjärnan som kan tas bort utan att allvarliga följder uppstår. Ett annat krav är att patienten har provat de vanligaste antiepileptiska läkemedlen utan bra resultat. Patienten får inte heller ha någon hjärnsjukdom som försämras successivt.
Före operationen utför man undersökningar som exakt visar vilka celler som är överaktiva. På så sätt vet man vilket område som ska tas bort, och man kan också bedöma hur stor risken är för allvarliga följder som tex förlamning. Ofta gör man innan operationen också ett test som visar hur minne och språkförmåga kan påverkas av kirurgin. Bedöms risken för allvarliga följdverkningar som stor utförs ingen operation. |