• Förekomst
• Symtom
• Vävnadsförändringar
• Orsaker
• Utlösande faktorer
• Patientföreningar
• Litteratur

Förekomst

Migrän är en vanlig åkomma. Man beräknar att förekomsten av migrän är cirka 10% hos män och nära 20% hos kvinnor. Undersökningar visar också att mer än varannan person med migrän aldrig söker läkare för sina symtom. I Sverige beräknas omkring 1,3 miljoner människor vara drabbade av migrän. 75% av dem är kvinnor.

Symtom

Migrän innebär återkommande attacker av huvudvärk som varierar i styrka, frekvens och varaktighet. Migränanfalllet börjar ofta på morgonen kort efter uppvaknandet och huvudvärken är vanligen lokaliserad till ena sidan av huvudet. Ibland är värken lätt till måttligt svår och släpper efter några timmar. Vid svårare anfall kan värken under de första timmarna vara måttlig för att stegras under dagen och bli mycket svår. Den har i allmänhet bultande eller pulserande karaktär och ökar om personen anstränger sig. Under attacken är personen ofta illamående, kallsvettig samt känslig för ljud och ljus. Anfallet kan vara under några timmar men kvarstår oftare hela dagen, och i svåra fall släpper inte värken utan kan stegras på nytt nästa dag.

Hos cirka 20% av personer med migrän föregås anfallen av en synstörning. Ofta verkar en del av synfältet försvinna medan kvarvarande synfält tycks skimra. Synstörningen kan också utgöras av ljusblixtar, regnbågsspektrum eller vågor som stigande varmluft. Ett annat vanligt symtom som föregår migränattacker är domningar och krypningar i ena kroppshalvan. Dessa symtom varar omkring en halvtimme och följs sedan av den kraftiga och bultande migränvärken.

Vävnadsförändringar

Det finns många hypoteser om varför migrän uppstår. Den mest accepterade hypotesen är att en störning leder till plötsligt frisättning av signalämnet serotonin. Serotonin är involverat i kontrollen av känslor såsom hunger, törst, oro, ångest, aggressivitet, välbefinnande, smärta och kroppstemperatur.
Det finns ett område i hjärnstammen, fyllt med serotoninhaltiga nervceller, som påverkar blodkärlen i hjärnan. Området brukar kallas migrängeneratorn eftersom man tror att migränattacken börjar där. Frisättningen av serotonin leder till att de stora blodkärlen i hjärnan sammandras och därmed minskar blodflödet. När blodflödet minskar i synbarken kan en synstörning uppstå.
För att kompensera för det minskade blodflödet vidgas de små kärlen så att tillräckligt med blod kan nå hjärnan och det är då huvudvärken uppkommer. Under huvudvärksfasen kan man ofta se att de små blodkärlen vid tinningarna är uppsvällda.
Frisättningen av serotonin ger också upphov till en kärlinflammation som medför att en mängd olika substanser frisätts. En av dessa substanser är prostaglandin som förstärker huvudvärken genom att aktivera smärtbanor.

Kalciumkanaler påverkar spridningen av elektriska signaler i hjärnan. Enligt ny forskning kan migrän orsakas av en gendefekt som leder till att kalciumkanalerna fungerar sämre eller förekommer i för litet antal. Gendefekten skulle kunna innebära att migrängeneratorn blir mer lättretlig när den utsätts för påfrestningar i form av stress, ljud eller ljus. Påfrestningen utlöser ett migränanfall genom att smärtkänsligheten ökar och blodkärlen påverkas.

Orsaker

Det är sannolikt att migrän är ärftligt betingad, men den exakta arvsgången har hittills inte kunnat klarläggas. Mellan 70-80% av de som lider av migrän har nära släktingar med samma diagnos. Risken för att ett barn ska utveckla migrän är omkring 70% om båda föräldrarna har migrän och cirka 45% om den ena föräldern är drabbad.

Utlösande faktorer

Det finns många faktorer som kan utlösa huvudvärk hos personer med migrän.

• Psykologiska omställningar

• Trötthet, framför allt efter stress när personen slappnar av

• Oregelbunden sömn

• Fasta eller oregelbundet födointag

• Viss föda (citrusfrukter, choklad och ost/rödvin som innehåller aminosyran tyramin)

• Omgivande faktorer - ljus, buller, dofter

• Hormonella förändringar. Migrän uppkommer ofta strax före eller i början av menstruation. Migrän försvinner ofta eller förbättras under graviditet. Detta gäller särskilt migrän utan aura.
  

Patientföreningar

Svenska Migränförbundet (SMIF)
Information

Neurologiskt handikappades riksförbund (NHR)
Information

Litteratur

Migrän. Oliver Sacks. Bromberg (1998).

Migrän och spänningshuvudvärk hos barn och tonåringar. Bo Bille, Bo Larsson och Jane Carlsson. Studentlitteratur (1998).