Kognitiva och emotionella störningar

Personer som drabbas av Parkinsons sjukdom riskerar att få kognitiva och emotionella störningar. Vid sjukdomen skadas striatum, den del av storhjärnan som medverkar i alla sammansatta handlingar som involverar motoriska, emotionella såväl som intellektuella processer. Striatums förbindelse med bland annat limbiska systemet innebär att känslor, humör och motivation kan påverkas negativt.

Samtliga kognitiva och emotionella beteenden kräver förmåga till samordning mellan olika hjärnstamsområden och de subkortikala kärnorna. Skador på basala ganglierna, vilket är fallet vid Parkinson, kan med tiden innebära försämrad intellektuell kapacitet, initiativlöshet och håglöshet. Vid avancerad Parkinson blir dessa problem mer uttalade. När det gäller emotionella störningar utgör depression det vanligaste problemet.

Kognitiva störningar vid Parkinson

Kognition innebär individers sätt att inhämta, bearbeta och använda information. De processer som används vid informationshämtande involverar tanke, språk, minne och perception (syn, hörsel, lukt, smak och känsel). En nedsättning eller störning i dessa processer innebär att information bearbetas, tolkas och analyseras på ett bristfälligt sätt. Koncentrationsproblem, känsloförflackning, kommunikationsproblem, bristande analys- och tolkningsförmåga är samtliga exempel på konsekvenser som kan uppstå. Språkproblemen kan dels uttra sig i svårigheter att ta emot talad eller skriven information och som en försämrad förmåga att formulera sig och kommunicera. Problem med tanke- och minnesprocessen kan yttra sig som svårigheter att associera ny information eller nya intryck till något man tidigare varit med om, dvs förmågan att använda tidigare erfarenheter och att tolka och värdera det nya blir begränsad.
Nedsättningar i någon eller några av dessa processer innebär en klar sänkning i livskvalitet för den drabbade och anhöriga.

Perception, minne, tanke och språk är bland de dimensioner som är föremål för testning när man vill fastställa graden av funktionsnedsättning hos individen.

Test som mäter grad av funktionsnedsättning

Wisconsin Card Sorting Test (WCST). Testet innebär att kort med olika geometriska former ska sorteras i en viss bestämd ordning. Testet avser att mäta högre samordnande funktioner, slutledningsförmåga och problemlösningsstrategi.

DS-batteriet. Detta test innehåller en rad deltest som bland annat mäter ordförståelse, logisk-induktiv förmåga, minne, fingermotorik och spatial förmåga. Den allmänna intellektuella funktionsnivån kan bestämmas samt om det föreligger en asymmetri mellan verbal och icke-verbal begåvning.

Lurias neuropsykologiska test. Detta test mäter bland annat olika dimensioner som minne, intellektuella processer, språklig och matematisk förmåga.

Wechslers Adult intelligence Scale - Revised (WAIS-R). I detta test, som har elva deltest, mäts förmågor som sifferrepetition, ordförråd, bildkomplettering och figursammansättning.

Parkinson och demens

Kognitiva störningar kan vara av mildare karaktär, men med den gradvisa degenerationen som Parkinson innebär ökar risken för demens. I vissa studier har förekomsten av demens visat sig ligga mellan 20-45%. En rad faktorer har visat sig korrelera med demens såsom förekomst av depression, sjukdomens duration och svårighetsgrad.

Test som mäter grad av demens

Gottfries, Bråne och Steen (GBS). Med denna skala får man profil och svårighetsgrad på demens. Den har fyra subskalor som mäter symtom som emotion, intellektuell förmåga, motorik och övriga symtom som är karakteristiska för demens.

Mini Mental State Examination (MMSE). Detta test består av en del som mäter orienteringsförmåga i tid och rum, minne och uppmärksamhet. Den andra delen testar bland annat förmågan att följa muntliga eller skriftliga instruktioner samt förmåga att avbilda. Testet anses kunna fastställa grad av intellektuell störning på ett säkerställt vis.

Parkinson och depression

Förekomsten av depression bland Parkinsonsjuka har uppskattats till mellan 20-40%. Depression förekommer i högre grad bland yngre personer och med någon övervikt för kvinnor. Det föreligger inga tydliga samband mellan svårighetsgrad av Parkinson och depression. Två klart avgränsade tidpunkter då depression vanligen förekommer har identifierats och det är i början av sjukdomen och vid avancerad Parkinson.

De symtom som uppträder i samband med en depression kan indelas efter vilka områden som involveras.
Fysiologiska: viktminskning, dålig aptit, sömnproblem, trötthet Kognitiva: skuldkänslor, självmordstankar, självkritiska tankar Beteenden: passivitet, social tillbakadragenhet, nedsatt koncentration
Affektiva: gråtattacker, ilska, skuldkänslor, tungsinne

Många studier har visat att deprimerade personer minns negativa upplevelser och händelser som de varit med om i större utsträckning än personer som inte är deprimerade. Förmågan att tolka och bearbeta information om en situation blir också påverkad. En enstaka händelse ses som en i raden av negativa besked som kommer att fortgå på samma sätt hela tiden. Likaså tänker den deprimerade mer i termen av extremer. Händelser uppfattas som bra eller dåliga, helt lyckade eller misslyckade. Förmågan att se sakligt på egna brister och fel påverkas också negativt. Felhandlingar och tillkortakommanden tillskrivs de personliga egenskaperna och inte situationen eller händelseförloppet. Denna uppfattning om omgivningen och den egna förmågan utgör i sig en vidmakthållande faktor för depression.

Affektiva tillstånd som ångest och depression korrelerar i hög grad med smärta. Smärta är ett vanligt symtom vid Parkinson och den höga förekomsten av depression vid sjukdomen kan ses i ljuset av detta.

Test som mäter depression vid Parkinson

Geatric Depression Scale (GDS). Detta är en skala som anses mäta individens affektiva tillstånd och kognitiva funktion.

Montgomery och Åsberg Depression Rating Scale (MADRS). Skalan innehåller tio områden och svarsalternativen är konstruerade på samma vis för samtliga områden. På grundval av resultaten kan graden av depression bedömas.