Om
multipel skleros
MS
är en kronisk sjukdom som drabbar främst unga och medelålders personer.
Kvinnor drabbas ungefär dubbelt så ofta som män. Sjukdomen är mycket
ojämnt fördelad mellan olika länder. I Sverige är frekvensen cirka
1 per 1000 invånare. De nordiska länderna tillhör ett högriskområde
och sjukdomen är i stor utsträckning knuten till den vita rasen,
speciellt till populationer av nordisk härkomst. MS är sällsynt
i Sydafrika, Indien, Japan, Kina och Fjärran Östern.
Symtomen
varierar beroende på vilka delar av centrala nervsystemet som angrips
vid sjukdomen. Det vanliga är att symtomen kommer och går i skov
där akuta försämringar följs av förbättring eller fullständig tillbakagång
av symtomen. En mindre del insjuknar med progressiv MS där symtom
och funktionsnedsättning ökar successivt (primär progressiv MS).
Symtomen varierar mycket mellan olika individer - från lätta symtom
under årtionden till allvarliga symtom inom några år.
De första symtomen är ofta synnervsinflammation eller stickningar
och domningskänsla i muskler. Andra vanliga symtom vid MS är trötthet,
gångsvårigheter, yrsel, urinträngningar och sexuell dysfunktion
samt kognitiva förändringar som humörsvängningar och koncentrationssvårigheter.
I sjukdomens tidiga fas är symtomen vanligen diffusa, och ofta sker
en betydande förbättring eller fullständig återhämtning mellan skoven.
I vilken utsträckning symtomen går tillbaka varierar och det är
svårt att förutsäga förloppet hos en enskild individ. I allmänhet
sker bättre återhämtning i de fall där insjuknandet varit akut jämfört
med fall där symtomen utvecklats mera långsamt.
Efter några års sjukdom tenderar skoven att bli längre, och en del
restsymtom (symtom mellan skoven) kan bli bestående. Efter långvarig
MS brukar många uppleva en successiv försämring av sjukdomen (sekundär
progressiv MS).
Det finns en utbredd negativ bild av sjukdomen och det bör därför
poängteras att många personer har en relativt mild MS. De utvecklar
aldrig svårare handikapp trots återkommande skov. I vissa fall går
symtomen tillbaka efter ett enda skov, utan att nya skov följer.
Många personer med invalidisering kan också leva ett tämligen normalt
liv, även om det innebär anpassning till en ny livssituation.
MS
är en kronisk, sannolikt autoimmun sjukdom där myelinskidorna i
centrala nervsystemet blir inflammerade och skadade. Myelin, en
fettskida som omger nervcellerna, är nödvändigt för att impulser
ska kunna passera tillräckligt snabbt genom nervbanorna. Nedbrytningen
av myelinet medför att nervimpulserna sker långsammare eller avstannar,
och detta ger upphov till symtomen vid MS. Förstöringen av myelinet
uppträder i avgränsade områden i hjärna och ryggmärg. Vilka symtom
som uppkommer beror på vilka delar av nervsystemet som angrips.
Bild
av nervcell
Att sjukdomen är autoimmun innebär att kroppens immunförsvar är
involverat. Immunförsvaret känner normalt igen och angriper skadliga
bakterier och virus, men vid MS verkar immunförsvaret av okänd anledning
också betrakta myelin som främmande och därför attackeras myelinskidorna.
Förbättringen av symtomen mellan skoven beror sannolikt på att det
sker en förändring i nervcellernas yta så att kommunikationen åter
blir mer effektiv. De förändrade nervcellerna är känsliga för ökad
temperatur, vilket förklarar varför många personer med MS försämras
av värme. I ett senare skede av sjukdomen läker istället nervcellerna
genom ärrbildning (sk MS-plack) och symtomen blir mer bestående.
Sannolikt
bidrar både miljöfaktorer och ärftliga faktorer till uppkomsten
av sjukdomen. Omkring 20% av personer med MS har en nära släkting
med samma sjukdom. Om en enäggstvilling insjuknar i MS är risken
cirka 30% att även den andra insjuknar. Då alla enäggstvillingar
har identiska gener visar detta att sjukdomen inte är ärftlig, men
att vissa gener kan öka risken att drabbas av MS genom att man är
mer känslig för vissa miljöfaktorer. Exponeras man för dessa (ännu
okända) miljöfaktorer kan en autoimmun reaktion uppstå som leder
till att MS utvecklas.
Miljöfaktorer tros ha störst betydelse under barndomen. Om barn
flyttar från en högriskzon till en lågriskzon minskar risken för
MS, men det verkar inte ha någon betydelse om flyttningen sker i
vuxen ålder. Virus har länge ansetts vara en miljöfaktor som kan
utlösa MS, men det finns ännu inga säkra bevis för detta.
Neurologiskt
handikappades riksförbund (NHR)
Information
Multipel
skleros: en vägledning för patienter och
anhöriga under
redaktion av Jan Fagius. Boken kan beställas
genom: NHR Box 3284 103 65 Stockholm tel:
08-677 70 10
Information om multipel skleros (MS),
av Kristina Gottberg och Sten Fredrikson.
Broschyren kan beställas genom Maria Joachimsson,
Aventis Pharma tel 08-775 70 00
Att leva med MS. Andersson, Brogren,
Wallin et al. Folksam, Stockholm (1992).
Blues. Louise Hoffsten. Bokförlaget
DN (1998). Boken kan beställas via
Bokförlaget
DN.
Trots allt - en berättelse om att leva
med MS. Ingvor Börjesson. NHR (1998).
Motljus - med MS som följeslagare.
Franciska Darnell. Eget förlag (1999).
Beställes: F Darnett 08-560 311 21
Hälsans mysterium. Antonovsky, Cederblad,
Elfstadius et al. Natur och kultur, Stockholm
(1991).
300 tips for making life with multiple
sclerosis easier. Schwarz. Demos, New
York, N.Y (1999).
Sexhjälpreda för funktionshindrade ungdomar.
Fingraf i samarbete med NHR, Södertälje
(1999).
My-Elins mamma har MS. En barnboken
utvecklad i samarbete mellan Serono Nordic
och NHR. Boken finns att köpa på NHR.
Fatigue vid MS - möjlig att bemästra.
Anna Cunningham. Aventis Pharma (2004).
Multiple sclerosis: a guide for the newly
diagnosed. Coping with Multiple sclerosis.
Holland, Murray, Reingold. Demos Vermande,
New York (2002).
Multiple sclerosis: a guide for families.
Kalb. Demos Bermande, New York (1998).
Symptom management in multiple sclerosis.
Schapiro. Demos, New York (1998).
|