Antikroppar
mot beta-interferon
Multicenterstudie,
forskning vid Karolinska Huddinge
Effekten
av beta-interferon vid MS avtar ibland efter en tids behandling.
Möjligen kan den minskade effekten bero på att kroppen bildar neutraliserande
antikroppar som binder till läkemedlet och gör det overksamt. En
studie pågår för att fastställa om dessa antikroppar kan elimineras
och om behandling med beta-interferon åter kan bli effektfull i
dessa fall.
Beta-interferon har använts vid behandling av MS under 10 år. Ett
problem är att vissa patienter utvecklar motståndskraft mot behandlingen
genom att bilda neutraliserande antikroppar mot läkemedlet. Därmed
minskar eller försvinner effekten av behandlingen. Det har visat
sig att risken att utveckla neutraliserande antikroppar skiljer
sig åt mellan olika typer av beta-interferon. Hittills gjorda studier
pekar mot att risken är lägst vid Avonex® behandling. Genom att
övergå till behandling med Avonex® efter en period utan interferon
är det möjligt att antikropparna kan försvinna.
Alla deltagare ska ha behandlats med beta-interferon i minst två
år och visat tecken till ofullständig behandlingseffekt. Läkarbesök
genomförs var tredje månad under 15 månader. Vid andra läkarbesöket
kommer deltagarna att sluta medicinering med beta-interferon och
påbörja behandling med metylprednisolon. Efter ytterligare tre månader
avslutas behandlingen med metylprednisolon och medicinering med
Avonex® startar. Därefter tas blodprov i samband med varje läkarbesök
för att analysera förekomsten av neutraliserande antikroppar.
Man vill således undersöka om antikropparna kan elimineras genom
att patienter övergår till Avonex® efter en tid utan interferon.
Man vill också bekräfta att Avonex® är effektiv vid MS genom att
mäta funktion, funktionshinder och antal skov under studieperioden.
|