|
Spasticitet
Spasticitet är både vanligt och ett stort problem
för många MS-patienter. Musklerna är spända och svaga och rörligheten
är nedsatt. Vid MS dominerar spasticiteten i benen. Basen för att
förbättra muskelstyrka och rörlighet är rehabilitering med sjukgymnastik
och arbetsterapi. Målet för läkemedelsbehandlingen är att påverka
spasticiteten, utan att försämra patientens muskelstyrka i alltför
hög grad.
Baklofen
Förstahandspreparatet
är Baklofen som minskar muskelspasmer och som också har en smärtstillande
effekt. Biverkningarna är ökad muskelsvaghet och trötthet. Läkemedlet
måste ofta ges flera gånger per dag eftersom verkningstiden är kort.
Diazepam
Diazepam
brukar inte användas som kontinuerligt antispastiskt läkemedel på
grund av biverkningar som trötthet, toleransutveckling och beroende.
I första hand kan diazepam användas som nattmedicinering vid behov.
Licenspreparat
Dantrolene
är ett licenspreparat som minskar spasticitet. Biverkningar är muskelsvaghet.
Även levertoxiska effekter har rapporterats.
Tizanidin är ett licenspreparat med väl dokumenterad effekt vid
spasticitet. Preparatet minskar muskeltonus med 20-30%. Läkemedlet
kan ha levertoxisk effekt. Biverkningar är övergående trötthet och
muntorrhet. Tizanidin kan vara ett bra alternativ till Baclofen
om detta läkemedel ger upphov till muskelsvaghet.
Intratekalt
baklofen
Intratekalt
baklofen används vid svår kronisk spasticitet där behandling med
baklofen i tablettorm har otillräcklig effekt. Via ryggmärgspunktion
sprutas först en testdos in. Om man får en klar effekt mot spasticiteten
kan personen vara lämplig för denna typ av behandling. Den goda
effekten beror på att läkemedlets koncentration i ryggmärgsvätskan
blir minst fyra gånger högre jämfört med när man använder läkemedlet
i tablettform.
Baklofen ges via en pump, inopererad subkutant nertill på vänster
sida av buken. Från pumpen anläggs en kateter som leder in i likvorrummet.
Baklofen i pumpen har en hållbarhet på upp till tolv veckor. Därefter
injiceras nytt baklofen in i pumpen. Praktiska problem är ofta av
teknisk natur med stopp i katetersystemet. Behandlingen har dock
mycket god effekt på spasticitet i benen med få biverkningar.
Intramuskulär botulinumtoxinbehandling (Botox®)
Botox
har i flera studier visat sig ha en god effekt på spasticitet. Effekten
kommer efter 1-3 dagar och är maximal efter 2-6 veckor. Injektionen
måste som regel förnyas efter 3-6 månader. Fördelar med denna behandling
är att inga systemiska biverkningar uppkommer. Läkaren kan specifikt
behandla de muskler som är spastiska och effekten kan graderas.
Kylvästbehandling
Den
dokumenterade effekten av kylvästsbehandling är bristfällig. Många
patienter upplever en kortvarig funktionsförbättring med kylväst.
En del patienter använder den i hemmet. Vissa har rapporterat att
gångförmågan förbättrats.
|