Sexuell dysfunktion

Hos män med MS är erektionsproblem det dominerande sexuella symtomet. Utöver den neurologiska skadan med nedsatt aktivering som följd finns alltid en psykogen komponent som ytterligare försämrar erektionen, nämligen den frustration och stressreaktion som erektionsstörningen ger upphov till.
Nedsatt genital känsel ger upphov till svårigheter att uppnå sexuell klimax med sädesuttömning och orgasm.

Flertalet antidepressiva läkemedel har en negativ effekt på såväl lust som förmåga. Andra exempel på läkemedel som kan ha negativ inverkan är baklofen och karbamazepin, som båda ofta används för symtomatisk behandling vid MS.

Behandling av sexuell dysfunktion

Information om bakomliggande orsaker och sambandet med MS-sjukdomen är den viktigaste åtgärden för såväl patienten som hans partner. Förståelse för sambandet med sjukdomen kan motverka kommunikationssvårigheter på detta känsliga område.

Vid erektionsproblem bör behandling med något erektionsstärkande läkemedel erbjudas. Mest använda är prostaglandin E1 och sildenafil. Effekten vid MS är i allmänhet god. PGE1 injiceras vanligen i corpus cavernosum, men finns också i en beredningsform för applikation i uretra. Sildenafil ges i tablettform. Båda dessa farmaka skall ges i individuellt utprövade doser för att undvika onödiga biverkningar.

Det kan påpekas att flera nya farmaka är under utprövning, varför behandlingsmöjligheterna vid erektionssvikt förväntas bli ännu bättre i framtiden.