|
Fatigue
Trötthet
(fatigue) anses som ett av de symtom som kan ha störst inflytande
på livskvaliteten. Fatiguetillståndet har inte kunnat korreleras
till sjukdomens svårighetsgrad, MR-fynd, ålder eller kön. Tillståndet
kan uppträda hos alla MS-patienter, när som helst under sjukdomsförloppet.
Orsaken är till stor del okänd.
Fruktan för fatigue eller en temporär försämring av symtomen, vare
sig de utlöses av fysisk ansträngning, temperaturförändringar eller
stress, påverkar i hög grad livet för den enskilde patienten. Det
är svårt att leva och planera tillvaron när man inte vet om krafterna
räcker till. Dessutom har personer i närmiljön ofta svårt att förstå
denna extrema trötthet eftersom de själva inte upplevt den.
Normal trötthet innebär två tillstånd
Fysisk
trötthet: trötthetskänsla i musklerna efter fysisk ansträngning.
I extrema fall kan det leda till obehagskänsla eller smärtor i muskulaturen,
men ett friskt nervsystem utgör aldrig ett hinder för muskelaktivitet.
Psykisk trötthet: trötthet som styrs av retikulära aktiveringssystemet
(RAS) som är beläget i förlängda märgen. Detta system reglerar vakenhetsgrad
och koncentrationsförmåga.
Fatigue vid MS
Det
är när nervsystemets kapacitet inte räcker till för att klara den
normala fysiska och psykiska ansträngningen som den patologiska
tröttheten uppstår.
I patologisk form kan den fysiska tröttheten framträda utan trötthetskänslor
i muskulaturen. Den fysiska tröttheten vid MS utlöses förmodligen
av skador på motoriska nervbanor. Med ökad ansträngning ökar blockeringarna
i centrala nervsystemet och nervimpulsen får allt svårare att fortledas
varvid muskelstyrkan reduceras.
Den patologiska formen av psykisk trötthet framträder på ett tidigare
stadium än normalt. Orsaken kan vara skador i nervbanor i RAS.
Förutom dessa två ovannämnda former av trötthet finns sannolikt
en tredje specifik typ, som aldrig förekommer hos friska personer.
Denna patologiska trötthet framträder som ökad symtombild och är
förmodligen orsakad av skador i respektive delar av centrala nervsystemet.
Trötthetssymtomen kommer ofta i direkt anslutning till den utlösande
faktorn. Tröttheten kan även framträda utan någon synbar anledning.
En ihållande trötthet kan också föregå ett skov.
Utlösande faktorer
-
Fysisk aktivitet
- Psykisk ansträngning som negativ stress
- Temperaturhöjning
- Alkohol
- Rökning/snusning
Mer än 90% av patienterna rapporterar att tröttheten försämras vid
värme och förbättras vid avkylning. Temperaturhöjning påverkar ledningshastigheten
negativt i skadade nerver. I ett friskt nervsystem ger en temperaturhöjning
inom rimliga gränser istället en förhöjning av ledningshastigheten.
Rökning/snusning stör ledningen av nervimpulsen även hos friska
personer. Friska personer har en reservkapacitet, men en person
som redan har nedsatt nervledningskapacitet kan känna av denna effekt
i anslutning till rökning/snusning.
Modified
Fatigue Impact Scale (MFIS). MFIS har designats för att bestämma
hur livskvaliteten relateras till fatigue. Såväl kognitiva som sociala
dimensioner belyses tillsammans med de fysiska effekterna.
Fatigue Questionnaire (FQ). Detta instrument ger en överblick över
när fatigue uppträder, hur länge den varar och vilka faktorer som
utlöser den.
Ett uthållighetstest där de stora muskelgrupperna aktiveras kan
användas för att få en uppfattning om patientens fatigue samt hur
lång återhämtningstid patienten har.
Dessa kartläggningar ger en heltäckande bild av patientens livssituation
och är ett bra instrument för att utvärdera vilken effekt behandlingsinsatser
har haft på patientens upplevelse av fatigue.
Att
lyssna på kroppen
Individen
måste då och då stanna upp och känna efter hur han/hon mår. Om någon
form av patologisk trötthet noteras kan det vara värt att tänka
efter om situationen kan åtgärdas. Patienten bör få insikt
och kunskaper om hur kroppen reagerar vid fatigue, försöka se samband
mellan symtom och utlösande faktorer (dagbok) samt lära sig hur
mycket ansträngning han eller hon tål.
Att bygga upp fysiska och psykiska resurser
Goda
fysiska och psykiska resurser kan byggas upp genom regelbunden motion
och vila, allsidig kost, goda sömnvanor, avslappningsövningar, kyla
och social samvaro.
Planering
Flera
psykiskt eller fysiskt ansträngande aktiviteter bör inte läggas
efter varandra. På arbetsplatsen kan individen t ex göra något mer
ansträngande på förmiddagen och något lättare på eftermiddagen.
Träning
Låg
eller måttlig träningsintensitet vid MS kan ge förbättrad muskelstyrka.
Det finns ett stort behov av flera studier för att utvärdera effekterna
av sjukgymnastik vid MS. Det förefaller emellertid som om styrke-
och aerobisk träning tryggt kan användas.
Personer med lindriga symtom har den bästa träningstoleransen och
får bäst nytta av träningen. Därför bör läkare och sjukgymnast initiera
träningsprogram tidigt i sjukdomsförloppet. Viktigast i detta sammanhang
är kanske att patienten genom träning får en förbättrad fysisk förmåga
och en reservkapacitet att stå emot fatigue. Det är emellertid lika
viktigt att patienten återhämtar sig efter träningen som det är
att träna.
Temperaturkänslighet
80%
av patienter med MS är känsliga för förhöjd kroppstemperatur, orsakad
av antingen en höjning av omgivningens temperatur eller av fysisk
aktivitet. Oftast förvärras graden av restsymtom medan kyla har
motsatt effekt.
Kyla kan användas i förebyggande syfte för att sänka kroppstemperaturen
inför aktivitet på arbetsplats, hemma eller före träningen och för
att effektivisera återhämtningen. Det finns olika sätt att åstadkomma
nedkylning - kylförpackning, kylväst, kallt bad eller kall dusch.
Kyla kombinerad med vila ger snabbare och bättre effekt av vilan.
Avkylning före träning kan reducera fatigue. Nedkylning av den nedre
delen av kroppen i 20-30 minuter ger tillräcklig effekt för att
förhindra temperaturstegring under ett 40-minuters träningspass.
Sval temperatur i arbetslokalen, hemma eller i träningslokalen samt
lätta kläder förhindrar onödig värmestigning. Träning i bassäng
är lämplig att utföra i kallt vatten. Adekvat uppläggning av arbetsrutiner
och träning i intervaller samt undvikande av maximala prestationer
är andra sätt att hindra värmestegring.
Kroppstemperaturens dygnsrytm kan också utnyttjas, temperaturen
är som lägst på morgonen och krävande arbetsuppgifter och träning
kan med fördel genomföras tidigt på dagen.
Vila
Vid
symtom på patologisk trötthet är det bra med en kontinuerligt återkommande
vila. Personer med MS har uppgivit att vila i liggande position
ger bäst effekt. Helst bör detta ske i ett svalt rum och inte ett
under tjockt täcke. Förklaringen kan vara att hjärtverksamheten
och kroppstemperaturen går ned fortare och att nervsystemet och
musklerna behöver arbeta mindre i liggande ställning. Längden på
vilan är individuell. Ofta behövs minst 20 och ibland upp till 60
minuter. En snabbare och bättre effekt av vilan fås om den kombineras
med kyla.
Amantatin
Ungefär
40-50% har god effekt av amantadin
Pemoline
Detta
läkemedel har prövats i USA, men har sämre effekt än amantadin.
Preparatet är ej tillgängligt i Sverige.
Modiodal
Erfarenheten
vid behandling vid MS är begränsad.
Amfetamin
I
undantagsfall, när all annan terapi varit verkningslös och patientens
fatigue är kraftigt handikappande, finns möjlighet till licensbehandling
med amfetamin.
|