Depression

MS drabbar företrädesvis unga vuxna i ett skede av livet när den psykologiska beredskapen för långvarig, funktionsinskränkande sjukdom är låg. Frågor om familjebildning, barnafödande och arbetsförmåga är vanligen högaktuella. MS-team bör därför ha kompetens och resurser att möta de krisreaktioner som är vanliga vid debuten av MS. En psykolog kunnig i neuropsykologisk testning samt med psykoterapeutisk utbildning är oundgänglig i ett MS-team. Konsultationspsykiater bör finnas vid alla neurologiska kliniker och skall bland annat besitta kunskap om diagnostik och behandling av psykiatriska komplikationer vid MS samt kunna handleda övrig personal i MS-teamet vid psykiatriska komplikationer och beteendestörningar.

Depression är den vanligaste psykiska sjukdomen vid MS. Livstidsrisken för att utveckla klinisk depression vid MS är 40-50%.

Behandling av depression

Vid MS är det lämpligt att inleda läkemedelsbehandlingen med SSRI (selektiva serotoninupptagshämmare). Exempel på läkemedel är Sertralin (Zoloft®), citalopram (Cipramil®), paroxetin (Seroxat®) eller fluoxetin (Fontex®). Målsättningen skall vara att behandla tills patienten känner sig återställd efter sin depression.

Vid otillräcklig effekt av SSRI övervägs preparatbyte. Venlafaxin (Efexor®), en återupptagshämmare av såväl serotonin som noradrenalin är ett lämpligt andrahandsalternativ.

Vid problem med illamående, sexuella biverkningar eller dålig sömn kan mianserin (Mianserin®) eller mirtazapin (Remeron®) prövas. Dessa preparat stimulerar serotoninfrisättning. Då de har en sömngivande effekt ges de lämpligen vid sänggåendet.

Moclobemid (Aurorix®) kan också prövas vid utebliven effekt eller vid behov av preparatbyte på grund av biverkningar. Moclobemid (MAO-hämmare) har i regel mycket få eller lindriga biverkningar.

ECT, elektrokonvulsiv behandling, är den effektivaste av alla antidepressiva behandlingar. MS utgör ingen kontraindikation för behandling med ECT.

Psykoterapi av någon form (stödjande, kognitiv, interpersonell eller psykodynamisk) bör ges i kombination med läkemedelsbehandling. I de flesta studier har psykoterapeutisk behandling en effekt jämförbar med läkemedelsbehandling och i kombination med läkemedel ger psykoterapi en synergieffekt.

 


 

©-2005. Jan Hillert, Anna Hedström