| Om
Parkinsons sjukdom
Parkinsons
sjukdom förekommer i alla befolkningsgrupper och är en förhållandevis
vanlig neurologisk sjukdom. I Sverige beräknas cirka
20 000 personer vara drabbade. Främst drabbas äldre personer men
sjukdomsdebut kan ske ned i 20-årsåldern.
Huvudsymtomen
vid Parkinson är skakningar (tremor), stelhet (rigiditet) och rörelsehämning
(hypokinesi). I tidigt skede uppträder symtomen vanligen ensidigt
för att något år efter symtomdebuten omfatta båda kroppshalvorna.
Skakningarna är vanligen först lokaliserade till ena armen, vilket
är debutsymtomet hos cirka 70%. De uppkommer framför allt i vila
och minskar när personen viljemässigt rör armen. Stelheten visar
sig i en oförmåga att slappna av musklerna och kroppshållningen
blir stel med ökad böjställning. Rörelsehämningen beskrivs ofta
som en tröghetskänsla. Rörelserna blir långsammare och personen
går med korta, hasande steg. Personer med Parkinson upplever det
ofta svårt att börja gå, och när de väl börjat kan det vara svårt
att stanna eller ändra riktning. Gången kan förbättras med taktfast
musik eller med markeringar i golvet. Vid framskriden sjukdom kan
total orörlighet ibland brytas av plötsliga kommandon.
Många av de övriga symtomen, som balanssvårigheter, minskad ansiktsmimik
och entonig röst, är konsekvenser av huvudsymtomen. Andra vanliga
symtom är muskelkramper, hudsymtom och lågt blodtryck. Förstoppning
är vanligt förekommande och förvärras av den generellt nedsatta
rörligheten. Samtliga symtom blir värre av stress och försvinner
under djup sömn.
Den komplexa bilden vid Parkinson inkluderar även psykiatriska symtom
och påverkan av intellektuella funktioner. Depression är vanligt
och förekommer hos upp till 70%.
Basala
ganglierna utgörs av ett stort antal strukturer i storhjärnan som
bildar ett nätverk av nervceller som är delaktiga i rörelsekontroll.
Basala ganglierna styr både medfödda och inövade rörelser som muskelspänning,
kroppsställning, gångförmåga och finmotorik. Rörelserna kallas även
omedvetna eftersom dem kan utföras utan att man tänker på dem. Det
är den typen av rörelser som drabbas vid Parkinson.
De skador som uppstår vid Parkinson berör de nervbanor som löper
till den del av basala ganglierna som kallas striatum. Symtomen
beror på dopaminbrist i detta område. Dopaminbristen beror i sin
tur på ökad förstöring av dopaminproducerande celler i substantia
nigra som är en annan nervcellskärna i basala ganglierna. Skadorna
medför att kontrollen över motoriken förloras. Först när mängden
dopamin har minskat med 60-80% uppkommer symtomen vid Parkinsons
sjukdom.
Med avancerad mätteknik kan man se att mängden nervceller i substantia
nigra har minskat hos personer med Parkinson, och i de nervceller
som fortfarande finns kvar kan man se ansamlingar av enfärgad substans,
så kallade Lewy-bodies. Förutom att möjliggöra normal rörlighet
har dopamin också en hämmande effekt på signalämnet acetylkolin.
Dopamin är det signalämne som ökar den motoriska aktiviteten, medan
acetylkolin har en hämmande effekt på rörelseförmågan. Normalt råder
en balans mellan dopamin och acetylkolin. När mängden dopamin minskar
kommer därför den hämmande effekten av acetylkolin att öka och rörelseförmågan
påverkas negativt.
Orsaken
till Parkinsons sjukdom är fortfarande okänd. Sannolikt bidrar många
olika faktorer. I vissa släkter med hög frekvens av sjukdomen har
man kunnat påvisa olika genetiska förändringar som bakomliggande
orsak, men i de flesta fall uppkommer sjukdomen sporadiskt. Möjligen
har vissa personer en ärftligt ökad känslighet för giftiga ämnen
som under vissa förhållanden kan leda till att dopamincellerna dör.
I de fall sjukdomen uppkommer sporadiskt krävs förmodligen ytterligare
samverkande faktorer, såsom exponering för vissa miljöfaktorer eller
en kombination av genetiska förändringar.
I början av 1900-talet förekom en virusepidemi (encephalitis letargica)
som ofta efterföljdes av Parkinsonsymtom med latenstider på månader
till år. Det har därför spekulerats om virussjukdomar kan ge upphov
till Parkinson. En nyligen framlagd hypotes är att vissa virusinfektioner
kan angripa dopamincellerna och reducera deras antal, men inte i
tillräcklig omfattning för att symtom ska uppstå. Med stigande ålder
minskar dopamincellerna naturligt och om en tidigare virusinfektion
redan kraftigt reducerat antalet skulle detta kunna medföra att
sjukdomen utbryter decennium senare.
Läs mer om Parkinson
Kognitiva
och emotionella störningar
Smärta
ParkinsonFörbundet
Information
Neurologiskt
handikappades riksförbund (NHR)
Information
Att
leva med Parkinson, vård och egenvård.
Helena Sunvisson. Hagman (1994).
Balansgång, kampen mot ett handikapp. Bengt Ek. Natur
och Kultur (1989).
Rehabilitering vid Parkinsons sjukdom. Francis Caird. Natur
och Kultur (1996).
Morsan du lever ju: en positiv bok om Parkinsons sjukdom.
Majvor Sundberg. Idé och Ordproduktion (1997).
Parkinsonskolan del 1-3. Studiematerial - om Parkinsons sjukdom
och vad som händer i hjärnan, hur man kan anpassa sitt
liv och om vilken hjälp man kan få av samhället.
Kan beställas via NHR.
Nedanstående
fem broschyrer kan beställas kostnadsfritt via Orion
Pharma.
Patientinformation om medicineffekt vid Parkinsons sjukdom
Patienterna har ordet - En bok om Parkinsons sjukdom
Parkinsons sjukdom och rehabilitering, av professor Jan Lexell
Kognitiva och emotionella störningar vid Parkinsons sjukdom,
av psykolog Berit Scott
Smärta vid Parkinsons sjukdom, av Astrid Borg
|