Blodstamcellstransplantation
vid MS
Sammanställning
I många
länder har blodstamcellstransplantation utförts vid svåra fall av
sekundärprogressiv MS. Sjukdomsaktiviteten reduceras, men den kliniska
förbättringen har inte varit påtaglig. En sammanställning har gjorts
över de erfarenheter som finns hittills och slutsatsen är att transplantation
bör reserveras för aggressiv, skovvis förlöpande MS.
MS uppträder i två skilda faser. En fas med skov och återhämtningsperioder
och en fas med successivt tilltagande funktionsstörning. I vissa
fall uppträder det sistnämnda förloppet från början (primärprogressiv
MS).
Autolog blodstamcellstransplantation
Autolog
blodstamcellstransplantation (transplantation av patientens egna
stamceller) kan medföra remission av autoimmun sjukdom och används
som rutinbehandling vid vissa maligna blodsjukdomar. I många länder
har man sedan ett decennium använt denna behandling på vissa
patienter med MS, dock inte i Sverige. Syftet har varit att med
immunhämmande läkemedel slå ut det felprogrammerade immunsystemet
som ger upphov till sjukdomen och därefter återtransplantera patientens
egna blodstamceller för att åstadkomma ett nytt immunsystem.
Allogen blodstamcellstransplantation
Allogen
blodstamcellstransplantation (transplantation av stamceller från
en givare) torde vara att föredra eftersom man inte kan utesluta
att patientens egna återtransplanterade stamceller bibehåller programfelet
som ligger bakom sjukdomssangreppet. Riskerna vid allogen blodstamcellstransplantation
gör dock att den inte kan försvaras vid MS, som till skillnad från
maligna blodsjukdomar i regel inte är en livshotande sjukdom.
Begränsad klinisk effekt vid sekundärprogressiv MS
Alla
former av blodstamcellstransplantation har visat en påtaglig effekt
på sjukdomsaktiviteten vid MS. Trots detta har den kliniska förbättringen
hos flertalet behandlade patienter varit begränsad. Detta bedöms
bero på att man i huvudsak valt att transplantera patienter med
långt gången sekundärprogressiv MS där återhämtningsförmågan i CNS
är begränsad.
I en europeisk sammanställning av 85 behandlade patienter befann
sig 60 patienter i sekundärprogressiv fas, 22 hade primärprogressiv
sjukdom medan endast 3 patienter hade skovvis förlöpande MS. Av
de båda förstnämnda grupperna var 78 respektive 66% fria från ytterligare
progress vid 3-årsuppföljningen. Förbättringar var ovanliga.
En rapport från Chicago omfattar 14 patienter med sekundärprogressiv
MS, 8 med primärprogressiv MS och 1 patient med sjukdom i skovfas.
Hos merparten av patienterna bromsades progressen, men endast hos
den patient med skovvis förlöpande MS sågs en stadigvarande påtaglig
förbättring.
I
Archives of Neurology har en översiktsartikel publicerats över de
erfarenheter man idag har av blodstamcellstransplantation vid MS.
Slutsatsen är att om autolog blodstamcellstransplantation vid MS
ska komma ifråga bör den reserveras för aggressiv, skovvis förlöpande
sjukdom med kort sjukdomsduration.
Blodstamcellstransplantation alltmer riskfri
Blodstamcellstransplantation
kan medföra allvarliga komplikationer, främst efter den behandling
som syftar till att hämma det egna immunsystemet innan transplantationen
genomförs. Initialt uppträdde komplikationer inklusive dödsfall
i relativt hög frekvens, men proceduren har nu blivit alltmer riskfri
med tilltagande erfarenheter hos behandlingsteamen.
Första fallet i Sverige
Våren
2004 utfördes för första gången blodstamcellstransplantation vid
svår MS vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Patienten var en 30-årig
kvinna med mycket hastigt förlöpande MS med frekventa skov och snabb
funktionsnedsättning. Förbättring inträdde mycket snabbt efter genomförd
blodstamcellstransplantation och patienten är idag nästan helt återhämtad.
Inte heller magnetkameraundersökning visar idag tecken till sjukdomsaktivitet.
Två större studier planeras
MIST
(Multiple Sclerosis International Stem Cell Transplant Trial) är
en klinisk studie av blodstamcellstransplantation vid MS som ska
genomföras i Nordamerika. En annan planerad studie är ASTIMS (Autologous
Stem Cell Transplantation in MS) där blodstamcellstransplantation
ska jämföras med effekten av mitoxantronbehandling under sex månader.
|