Om myastenia gravis

Förekomst

Myastenia Gravis (MG) är en autoimmun neuromuskulär sjukdom där signalöverföringen från nervceller till muskelfibrer är störd. Insjuknandefrekvensen är omkring 1 per 100 000 varje år. Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men drabbar främst unga vuxna kvinnor under 40 och män över 60.

Symtom

MG kännetecknas av en snabb uttröttbarhet i viljestyrd muskulatur. Symtomen kan vara ensidiga eller drabba båda sidorna symmetriskt. Typiskt är också att symtomen varierar mycket i svårighetsgrad och utbredning hos olika patienter, men också hos samma patient vid olika tidpunkter.

Sjukdomen debuterar ofta smygande med trötthet och svaghetskänsla. Det är vanligt att symtomen är minst uttalade på morgonen och ökar under dagen.

Vanliga symtom som kan förekomma vid MG är försvagning av ögon- och ögonlocksmuskler vilket kan orsaka både dubbelseende och göra att ögonlocket faller ner över ögat och ger synsvårigheter. Svårigheter att tugga, svälja, tala och andas kan uppstå. Personen kan ha svårt att stänga den mjuka gommen vilket gör att ljudet försvinner genom näsan och talet blir nasalt. Vissa konsonanter är speciellt svåra att uttala (r, s, k) och ju längre tid personen talar, desto mer obegripligt blir talet.
Vid svaghet i ansiktsmuskulaturen påverkas ansiktsmimiken och det kan bli svårt att le, blunda etc. Överarmar, lår, bäcken, skuldror och fingersträckare drabbas ofta av sjukdomen och det kan vara svårt att röra sig och att skriva. En myasten kris uppstår när svaghet drabbar de muskler som kontrollerar andningen.

Sjukdomen påverkas av olika faktorer. Fertila kvinnor med MG är i regel sämre kring menstruation. Symtomen kan också ändras vid graviditet och vid användning av p-piller. Både förbättringar och försämringar kan inträffa. Andra försämrande faktorer kan vara infektioner, stress, trauman, extrema temperaturer och vissa läkemedel.

Muskelvärk och känselpåverkan brukar inte uppträda vid MG.

Vävnadsförändringar

MG orsakas av en defekt i överföringen av nervimpulser från nervceller till muskler. När en impuls har transporterats till området där nervcellen står i kontakt med muskeln frisätts normalt signalsubstansen acetylkolin. Acetylkolin binder till receptorer på muskelfibrerna som därmed aktiveras och ger upphov till en sammandragning av muskeln.

Vid MG bildas antikroppar som blockerar eller förstör dessa receptorer vilket leder till att muskeln inte kan sammandras. Antikropparna bildas av kroppens eget immunförsvar. MG är således en autoimmun sjukdom där immunförsvaret, som normalt skyddar kroppen från främmande organismer, istället angriper kroppsegen vävnad. Symtomen uppkommer när omkring 70% av receptorerna är blockerade eller förstörda.

Vid MG förstörs inte musklerna. Nya receptorer kan bildas som ersätter de skadade, och om antikropparna elimineras kan muskelfunktionen återställas.

Orsaker

Tymus (brässen) är en körtel som ligger i övre delen av bröstet innanför bröstbenet och som har en betydande roll vid utvecklingen av immunförsvaret under de första levnadsåren. Körteln växer fram till puberteten och minskar sedan i storlek för att slutligen ersättas av fettväv. Förändringar i tymus kan i 90% av fallen påvisas vid MG.

Vissa individer med MG utvecklar tumörer i tymus. Dessa tumörer är oftast godartade, men kan senare utvecklas till att bli mer elakartade. Tymus exakta roll vid MG är oklar, men forskare tror att körteln bidrar till uppkomsten av antikroppar som attackerar impulsöverföringen mellan nervceller och muskler.

Prognos

Prognosen är god. Sedan 70-talets slut finns ingen överdödlighet och de flesta patienter lever ett relativt normalt liv. Ca 5% av MG-patienterna har svår sjukdom.

Neonatal myastenia

Myasten svaghet kan uppträda hos nyfödda barn till kvinnor med MG, oavsett om deras sjukdom är lindrig eller svår. Ungefär 12% av barnen blir sjuka. Svagheten kan vara livshotande och debuterar inom 2-3 dygn från födseln. Symtomen är svaga skrik, svårigheter att suga samt svaghet i ansikts- och andningsmuskler. Sannolikt beror på symtomen på passiv överföring av moderns antikroppar via placenta, men ytterligare någon faktor krävs eftersom majoriteten av barnen inte drabbas. Symtomen behandlas med läkemedel och går spontant över på 1-6 veckor.

 


Faktagranskad av professor Sten Fredrikson, neurologiska kliniken, Karolinska Huddinge

©-2005. Anna Hedström