• Förekomst
• Symtom
• Vävnadsförändringar
• Orsaker
• Patientföreningar
• Litteratur

Förekomst

Parkinsons sjukdom förekommer i alla befolkningsgrupper och är en förhållandevis vanlig neurologisk sjukdom. I Sverige beräknas cirka
20 000 personer vara drabbade. Främst drabbas äldre personer men sjukdomsdebut kan ske ned i 20-årsåldern.

Symtom

Huvudsymtomen vid Parkinson är skakningar (tremor), stelhet (rigiditet) och rörelsehämning (hypokinesi). I tidigt skede uppträder symtomen vanligen ensidigt för att något år efter symtomdebuten omfatta båda kroppshalvorna. Skakningarna är vanligen först lokaliserade till ena armen, vilket är debutsymtomet hos cirka 70%. De uppkommer framför allt i vila och minskar när personen viljemässigt rör armen. Stelheten visar sig i en oförmåga att slappna av musklerna och kroppshållningen blir stel med ökad böjställning. Rörelsehämningen beskrivs ofta som en tröghetskänsla. Rörelserna blir långsammare och personen går med korta, hasande steg. Personer med Parkinson upplever det ofta svårt att börja gå, och när de väl börjat kan det vara svårt att stanna eller ändra riktning. Gången kan förbättras med taktfast musik eller med markeringar i golvet. Vid framskriden sjukdom kan total orörlighet ibland brytas av plötsliga kommandon.

Många av de övriga symtomen, som balanssvårigheter, minskad ansiktsmimik och entonig röst, är konsekvenser av huvudsymtomen. Andra vanliga symtom är muskelkramper, hudsymtom och lågt blodtryck. Förstoppning är vanligt förekommande och förvärras av den generellt nedsatta rörligheten. Samtliga symtom blir värre av stress och försvinner under djup sömn.

Den komplexa bilden vid Parkinson inkluderar även psykiatriska symtom och påverkan av intellektuella funktioner. Depression är vanligt och förekommer hos upp till 70%.

Vävnadsförändringar

Basala ganglierna utgörs av ett stort antal strukturer i storhjärnan som bildar ett nätverk av nervceller som är delaktiga i rörelsekontroll. Basala ganglierna styr både medfödda och inövade rörelser som muskelspänning, kroppsställning, gångförmåga och finmotorik. Rörelserna kallas även omedvetna eftersom dem kan utföras utan att man tänker på dem. Det är den typen av rörelser som drabbas vid Parkinson.

De skador som uppstår vid Parkinson berör de nervbanor som löper till den del av basala ganglierna som kallas striatum. Symtomen beror på dopaminbrist i detta område. Dopaminbristen beror i sin tur på ökad förstöring av dopaminproducerande celler i substantia nigra som är en annan nervcellskärna i basala ganglierna. Skadorna medför att kontrollen över motoriken förloras. Först när mängden dopamin har minskat med 60-80% uppkommer symtomen vid Parkinsons sjukdom.

Med avancerad mätteknik kan man se att mängden nervceller i substantia nigra har minskat hos personer med Parkinson, och i de nervceller som fortfarande finns kvar kan man se ansamlingar av enfärgad substans, så kallade Lewy-bodies.

Orsaker

Orsaken till Parkinsons sjukdom är fortfarande okänd. Sannolikt bidrar många olika faktorer. I vissa släkter med hög frekvens av sjukdomen har man kunnat påvisa olika genetiska förändringar som bakomliggande orsak, men i de flesta fall uppkommer sjukdomen sporadiskt. Möjligen har vissa personer en ärftligt ökad känslighet för giftiga ämnen som under vissa förhållanden kan leda till att dopamincellerna dör. I de fall sjukdomen uppkommer sporadiskt krävs förmodligen ytterligare samverkande faktorer, såsom exponering för vissa miljöfaktorer eller en kombination av genetiska förändringar.

I början av 1900-talet förekom en virusepidemi (encephalitis letargica) som ofta efterföljdes av Parkinsonsymtom med latenstider på månader till år. Det har därför spekulerats om virussjukdomar kan ge upphov till Parkinson. En nyligen framlagd hypotes är att vissa virusinfektioner kan angripa dopamincellerna och reducera deras antal, men inte i tillräcklig omfattning för att symtom ska uppstå. Med stigande ålder minskar dopamincellerna naturligt och om en tidigare virusinfektion redan kraftigt reducerat antalet skulle detta kunna medföra att sjukdomen utbryter decennium senare.

Läs mer om Parkinson

Kognitiva och emotionella störningar
Smärta

Patientföreningar

ParkinsonFörbundet
Information

Neurologiskt handikappades riksförbund (NHR)
Information

Litteratur

Att leva med Parkinson, vård och egenvård. Helena Sunvisson. Hagman (1994).

Balansgång, kampen mot ett handikapp. Bengt Ek. Natur och Kultur (1989).

Rehabilitering vid Parkinsons sjukdom. Francis Caird. Natur och Kultur (1996).

Morsan du lever ju: en positiv bok om Parkinsons sjukdom. Majvor Sundberg. Idé och Ordproduktion (1997).

Parkinsonskolan del 1-3. Studiematerial - om Parkinsons sjukdom och vad som händer i hjärnan, hur man kan anpassa sitt liv och om vilken hjälp man kan få av samhället. Kan beställas via NHR.

Nedanstående fem broschyrer kan beställas kostnadsfritt via Orion Pharma.

Patientinformation om medicineffekt vid Parkinsons sjukdom

Patienterna har ordet - En bok om Parkinsons sjukdom

Parkinsons sjukdom och rehabilitering, av professor Jan Lexell

Kognitiva och emotionella störningar vid Parkinsons sjukdom, av psykolog Berit Scott

Smärta vid Parkinsons sjukdom, av Astrid Borg