• Förekomst
• Symtom
• Vävnadsskador
• Orsaker
• Riskfaktorer
• Prognos
• Patientföreningar
• Litteratur

Förekomst

Stroke (hjärninfarkt och hjärnblödning) tillhör våra folksjukdomar. Risken att drabbas ökar med stigande ålder och stroke är en av de vanligaste orsakerna till neurologiskt handikapp hos vuxna. Varje år drabbas cirka 30 000 personer i Sverige. Medelåldern vid insjuknandet är 75 år, men omkring 20% av patienterna är yngre än 65 år. Incidensen är något högre hos män än hos kvinnor.

Symtom

Hjärnan kan grovt indelas i höger och vänster hjärnhalva, lillhjärna och hjärnstam. Hjärnans blodförsörjning sker genom fyra huvudartärer. Karotisartärerna försörjer större delen av hjärnhalvorna, medan vertebralisartärerna försörjer bakre delen av hjärnan, lillhjärnan och hjärnstammen. Stroke kan ge mycket olika funktionshinder, både fysiska och intellektuella. Vilka symtom som uppkommer beror på hjärnskadans lokalisation och omfattning.

Stroke i höger hjärnhalva

Höger hjärnhalva kontrollerar rörelser i vänster kroppshalva. Höger hjärnhalva är också nödvändig för analytisk förmåga såsom att bedöma avstånd, djup och hastighet. Den krävs för förmågan att inse hur olika delar är sammankopplade till helheter.
En stroke i höger hjärnhalva medför ofta förlamning i kroppens vänstra sida samt vänstersidig ansiktsförlamning med hängande mungipa. Ibland kan patienten ignorera eller vara omedveten om föremål och människor som befinner sig i vänster synfält (neglekt), ibland är patienten även omedveten om den egna vänstra kroppshalvan. Korttidsminnet kan påverkas, medan långtidsminnet forfarande är intakt. Ibland kan individen korrekt minnas händelser som skett årtionden tillbaka, utan att kunna minnas vad de åt till frukost.

Stroke i vänster hjärnhalva

Vänster hjärnhalva kontrollerar rörelser i höger kroppshalva. Hos de flesta personer kontrollerar vänster hjärnhalva också tal och språkförståelse.
Stroke som drabbar vänster hjärnhalva medför ofta förlamning i höger kroppshalva inklusive höger sida av ansiktets nedre del. Svårigheter att kommunicera i tal eller skrift eller att förstå språket i tal eller skrift kan uppstå. Minnesproblem kan uppkomma på samma sätt som vid stroke i höger hjärnhalva. Initiativförmågan kan brista.

Vid mer begränsade skador uppkommer endast något eller några få av symtomen och svårighetsgraden varierar.

Stroke i lillhjärnan

Lillhjärnan kontrollerar balans och koordination.
Symtom vid hjärninfarkt eller hjärnblödning i lillhjärnan kan vara balans- och koordinationsproblem, yrsel, illamående och kräkningar.

Stroke i hjärnstammen

Hjärnstammen kontrollerar andning, blodtryck och hjärtverksamhet. Hjärnstammen krävs också för förmågan att kontrollera ögonrörelser och sväljfunktion.
Eftersom impulser i hjärnhalvorna måste transporteras genom hjärnstammen på sin väg mot armar och ben kan en stroke i hjärnstammen medföra förlamning i hela kroppen. Medvetandet är ofta sänkt vid skador i hjärnstammen.

TIA (transitorisk ischemisk attack)
Symtomen vid TIA liknar dem som förekommer vid stroke. De är dock snabbt övergående och varar oftast bara några minuter men kan sitta i upp till 24 timmar.

Vävnadsskador

Hjärnan har mycket hög ämnesomsättning. Glukos används som energikälla och en ständig tillförsel av blod med dess innehåll av syrgas och glukos är nödvändig för att hjärnan ska fungera. Oavsett orsaken till stroke beror symtomen på att hjärnan har drabbats av brist på syrgas och glukos med permanenta hjärnskador som följd.

Hjärnans blodflöde är normalt 45-50 ml/100 g hjärnvävnad och minut. Om blodflödet understiger 10 ml/100 g och minut uppstår permanenta cellskador.

Bildning av fria radikaler i hjärnan, ödem (vätskeansamling) samt frisättning av aminosyran glutamat bidrar till hjärnskadan.

Andra faktorer med ogynnsam effekt är hög blodglukosnivå, förhöjd kroppstemperatur och epileptiska anfall.

Ofta omges permanent skadade hjärnområden av områden där cellerna fortfarande har möjlighet att överleva. Förbättras blodflödet inom en sextimmarsperiod kan dessa celler överleva och åter fungera normalt.

Orsaker

Hjärninfarkt

Blodproppar kan snabbt bildas i artärer som är åderförkalkade. En hjärninfarkt uppkommer vanligen genom att en blodpropp bildas som täpper till en artär eller artärgren i hjärnan. Det är också vanligt att blodproppar bildas på annat ställe i kroppen (vanligen i hjärtat) och sedan förs med blodflödet till hjärnan innan de fastnar i artärer.

En blodpropp i hjärnan resulterar i att blodflödet försämras vilket leder till syrebrist i den del av hjärnan som försörjs av kärlet. Inom detta område dör hjärnceller och en hjärnskada uppstår.

TIA orsakas i de flesta fall av små blodproppar som snabbt löses upp. Detta förklarar varför symtomen blir kortvariga. TIA är en riskfaktor och varningssignal för hjärninfarkt. Förebyggande åtgärder är därför angelägna.

Hjärnblödning

Hjärnblödningar indelas i intracerebrala blödningar som uppstår inuti hjärnan och subaraknoidalblödningar som drabbar området som omger hjärnan.

Den vanligaste orsaken till intracerebral blödning är högt blodtryck som försvagar kärlväggarna och kan göra att de brister. Vid små blödningar är patienten helt vaken och symtomen kan inte skiljas från en hjärninfarkt i samma hjärnområde. Om blödningen är större eller ökar i storlek kan trycket i hjärnan öka vilket medför huvudvärk, kräkningar och sänkt medvetande. Blödningar i lillhjärnan kan också orsaka ökat tryck genom att cirkulationen av ryggmärgsvätskan hämmas.

Majoriteten av alla subaraknoidalblödningar orsakas av en utvidgning av ett kärl (aneurysm). Aneurysm kan finnas vid födseln och ger oftast inte symtom eller problem förrän de brister. Andra orsaker till subaraknoidalblödning är åderförkalkning av kärlen och högt blodtryck. Det typiska insjuknandet är svår huvudvärk och medvetandesänkning som debuterar inom några sekunder.

Riskfaktorer

Risken att insjukna i stroke hänger samman med flera faktorer såsom ålder, kön, ärftlighet, blodtryck, kolesterolnivå, blodsockernivå, stress, rökning, kost, sociala faktorer och omgivningsfaktorer. Samtidig förekomst av flera riskfaktorer kan leda till en flerdubbelt ökad risk hos den enskilde individen.

• Högt blodtryck är den viktigaste riskfaktorn för både för hjärninfarkt och blödning. Risken ökar med stigande blodtryck för såväl män som kvinnor. Högt blodtryck påskyndar åderförkalkning och leder till kärlförändringar med risk för att kärlen förträngs eller brister.
• Risken för stroke ökar med stigande ålder.
• Diabetes femdubblar risken för hjärninfarkt.
• Rökning medför en fördubblad risk.
• Hjärtsjukdomar är också en viktig riskfaktor, i synnerhet är risken ökad vid hjärtinfarkt, rubbningar i hjärtrytm och vid klaffel.
• Högt kolesterolvärde medför ökad risk.
• Övervikt är relaterad till ökad risk för slaganfall främst hos män under 65 år, sannolikt genom att påverka mängden blodfetter, blodglukos och blodtryck.
• Både kroniskt alkoholmissbruk och akut överkonsumtion har bedömts öka risken. Däremot visar nyare studier att måttlig konsumtion av alkohol tycks minska risken för hjärninfarkt.
• P-piller ökar risken för både hjärninfarkt och blödning, medan östrogenbehandling i klimakteriet inte visats medföra någon ökad risk.

Prognos

Kunskaperna om hur hjärnan kompenserar för skador orsakade av stroke är fortfarande bristfälliga. Vissa hjärnceller kan vara tillfälligt skadade med förmåga att återfå sin funktion om blodflödet återupprättas inom en kort tidsperiod. Ibland kan återhämtning av funktioner ske på ett sätt som inte kan förklaras.

Genom rehabilitering kan man återfå många av de förmågor som förlorats vid en stroke eller hitta strategier för att hantera dessa. Många lider dock av dolda handikapp såsom extrem trötthet, depression, yrsel, synfältsbortfall, nedsatt minne, initiativlöshet, koncentrationssvårigheter, humörsvängningar m.m.

Större studier i USA har visat att:
10% återhämtar sig nästan fullständigt.
25% har mindre kvarstående handikapp.
40% har kvarstående medelstora/stora handikapp som kräver speciell vård.
10% kräver dygnet runt vård på sjukhem eller liknande.
15% avlider kort tid efter infarkten eller blödningen

Patientföreningar

STROKE Riksförbundet
Information

Afasiförbundet i Sverige
Information

Neurologiskt handikappades riksförbund (NHR)
Information

Litteratur

Strokeboken. Under redaktion av Bo Norrving och Andreas Terént. STROKE-Riksförbundet och NHR.

Fjärilen i glaskupan. Jean-Dominique Bauby. Bokförlaget DN (1997).

Humlan flyger igen. Åsa Nelander och Anderas Terént. Boehringer-Ingelheim AB (1999).

Att få stroke och komma tillbaka. Mildred Åsén. LIC förlag (1992).

Katt börjar på S - om afasi. Ingrid Tropp Erblad. Natur och Kultur (1991).

Via STROKE-Riksförbundet finns ett stort urval av informationsskrifter som kan beställas via deras hemsida www.strokeforbundet.org